Nedan har vi sammanfattat historia bakom hur kardanaxeln kom till och vilka som låg bakom uppfinningen. Du hittar också information kring alla typer av kardanaxlar och hur de fungerar samt användningsområden.
Kardanaxlar har sitt ursprung inom bilindustrin. Det första dokumenterade användandet inträffade i mitten av 1800-talet då kardanaxeln dök upp i Stovers patent på hyvlar och matchningsmaskiner från 1861.
I patentet ersattes remdriften ovanför maskinen med en kardanaxel. Denna andra förekomsten av kardanaxel var i ett patent för Watkins och Brysons hästdragna gräsklippare, också 1861. I detta sammanhang avser drivaxel den axel som överför kraft från maskinens hjul till växellådan.
År 1891 kallade Battles den axel som driver lokomotivet och drivtrucken för kardangaxel. Stillman använde samma term 1891 för att beskriva axeln som kopplar vevaxeln till bakaxeln på sin axeldrivna cykel. 1899 använde Bukey termen för att beskriva axeln som överför kraft från hjulen till den drivna maskinen via en kardanled. Samma år använde Clark, i beskrivningen av sin Marine Velocipede, kardangaxel för att referera till den kugghjulsdrivna axel som överför kraft till propelleraxeln via en kardanled. Crompton använde termen för att referera till axeln mellan växellådan och kardangaxeln på sin ångdrivna bil.
Det banbrytande företaget inom bilindustrin var Autocar, som var först med att använda en kardangaxel i en bensin driven bil. Denna bil producerades 1901 och finns nu i samlingen på ”Smithsonian Institution”. Mer information om historian bakom kardanaxlar finns på Wikipedia.
Kardanaxlar har sedan dess använts i en rad olika applikationer inom fordonsindustrin, sjöfartsindustrin och numera även inom industrimaskiner. Detta är en följd av utvecklingen inom tillverkningsindustrin och innovationerna under den industriella revolutionen. Skulle en kardangaxel kunna hjälpa dina maskiner att fungera bättre? Nedan följer vad du behöver veta om dem.
Kardangaxeln består av ett axelrör, en teleskophylsa och två kardanleder. Teleskophylsan kan automatiskt justera avståndsförändringen mellan växellådan och drivaxeln. Kardanleden säkerställer vinkeländringen mellan växellådans utgående axel och drivaxelns ingående axel samt möjliggör överföring av konstant vinkelhastighet mellan de två axlarna.
Vissa kardangaxlar som utsätts för höga hastigheter och krafter kan även ha en dämpande funktion. De kan då minska vibrationer och förbättra systemets dynamiska prestanda. Kardangaxeln består av två delar som kopplas till drivaxeln respektive den drivna axeln. De flesta generella maskiner kopplas till arbetsmaskinen med hjälp av kardangaxlar.
Kardangaxlar används ofta inom fordonsindustrin, och med utvecklingen av industriell teknik har de fått en bredare användning inom maskinteknik. Beroende på konstruktionen delas kardangaxlar vanligtvis in i lättviktskardanaxlar, mellanviktskardanaxlar, tunga kardangaxlar, igenomgående kardangaxlar och ultrakorta kardangaxlar.
Lättviktskardanaxlar har stora monteringsvinklar och låg tröghet. De används vanligtvis för pappersmaskiner, allmänna maskiner, pumpelement och testmaskiner. Flanschdiametrarna varierar från 58 till 225 millimeter och momenten ligger vanligtvis mellan 180 och 22 000 Nm.
Mellanviktskardanaxlar utgör den mest mångsidiga produktlinjen. De kombinerar en kompakt storlek med högt vridmoment. Användningsområden inkluderar stålvalsverk, stora marinmotorer, kranar och rätningsmaskiner. Flanschdiametrarna varierar från 160 till 620 millimeter och momenten från 21 000 till 1 250 000 Nm.
Tungviktskardanaxlar är tillverkade av fasta råmaterial och speciella värmebehandlingsmetoder. De används vanligtvis i rörpierceringsmaskiner, plåtverk, krossar och vindkraftsprovningsmaskiner. Flanschdiametrarna varierar från 680 till 1200 millimeter, momenten från 1 640 000 till 9 000 000 Nm.
Genomgående kardangaxlar används ofta i Danieli-typbruk. De används huvudsakligen för applikationer där stor expansion och kontraktion krävs, men inbyggnadslängden är begränsad. De används främst i stavfjärdar och H-balksbruk. Flanschdiameterintervall är från 225 till 490 millimeter, moment 56 000 till 700 000 Nm.
Ultrakorta kardangaxlar används huvudsakligen i applikationer där inbyggnadslängden är extremt begränsad och konstruktionen är mycket kompakt. De används främst i lokomotiv, marinmotorer och vindkraftverk. Flanschdiametrarna varierar från 275 till 405 millimeter, momenten från 25 000 till 90 000 Nm.
Hos Meksta kan du få hjälp med renovering, balansering och service av alla kardanaxlar. Vi riktar oss främst mot motorfordon, men tar också på oss industriella projekt. Läs mer om renovering av kardanaxlar